Världens bästa arbetsplatser sätter gemenskapen i centrum

Höga löner? Svindlande karriärsmöjligheter? Ingen av de var avgörande när världens 10 bästa multinationella arbetsplatser korades av Great Place to Work. Istället visade det sig att gemenkapen är det som vi värderar allra högst.

Något intressant håller på att hända. Den så kallade millenial-generationen, de som vuxit upp med mobiltelefoner, persondatorer och internet, har i studie efter studie visat sig söka gemenskap från sina arbetsplatser i mycket högre utsträckning än tidigare generationer.

Har de genomgått ett kollektivt spirituellt uppvaknande? Har de tröttnat på pengar och status? Eller har mobiltelefonerna, datorerna och internet berövat dem på något essentiellt?

När Great Place to Work presenterade världens bästa multinationella arbetsplatser 2015 såg top 10 ut såhär:

  1. Google
  2. SAS Institute
  3. W.L. Gore & Associates
  4. NetApp
  5. Telefónica
  6. EMC
  7. Microsoft
  8. BBVA
  9. Monsanto
  10. American Express

Vad var det då som förenade dessa arbetsplatser? Som gjorde dem mer attraktiva än andra?

Enligt Great Place to Work är det starkaste gemensamma draget något de kallar för “workplace as a community” – arbetsplatsen som en gemenskap. Och eftersom undersökningen involverade över en halv miljon anställda i knappt 50 länder kan vi våga dra åtminstone några växlar av behovet av en gemenskap.

Rapporten menar att Millenial-generationen dominerar våra arbetsplatser och att den här generationen har en mer social karaktär än tidigare generationer, något som bl.a. PWC visar i en studie:

“Millenials prioriterar arbetsplatsens kultur högt och önskar sig en arbetsmiljö som betonar samarbete och en känsla av gemenskap.”

Så var kommer millenials behov av gemenskap på arbetsplatsen ifrån?


Ökad rörlighet påverkar behovet av gemenskap

För att förstå vad vi söker på jobbet behöver vi titta på vad vi har utanför det. Hur våra liv ser ut utanför påverkar nämligen i stor grad vad vi värderar på en arbetsplats. Så vad har millienials som kan förklara behovet av gemenskap, som ingen annan generation har haft? Bättre kommunikationer.

Bättre kommunikationer har gjort att vi i dag lättare kan flytta bort från vår hemstad och familj. Därför är det inte så konstigt att arbetsplatsen blir allt viktigare, något som Great Place to Work uttrycker såhär:

“En känsla av gemenskap på jobbet kan ha ett stigande värde för människor när traditionella kopplingar till familj och samhälle vittrar,”


Förr i tiden var arbetet mer platsbundet. Åkern låg där den låg, fabriken stod där den stod. Vissa arbeten kunde man förstås ta med sig hem. Lärare kunde rätta prov hemma, statistiker kunde räkna vid köksbordet och journalister kunde knattra på skrivmaskinen i hemmakontoret, till exempel. Men vi bodde oftast kvar i det område som vi kallade hemma.

Sedan kom datorerna, och fler och fler jobb började kunna skötas av eller med datorer. Som vi alla vet var datorerna extremt stationära från början – en klump på flera ton flyttar man inte på i första taget. Via släpbara datorer tog vi oss så småningom till dagens bärbara och ultralätta varianter (som förvisso snart kommer kännas löjliga när datorerna flyttar in i våra kroppar).


Hur påverkar distansarbete gemenskapen?

Okej, millenials rör på sig. Mamma är långt långt borta och arbetsplatsen får täcka upp som substitut. Men hur är det då med distansarbete? Det känns som att allt fler väljer att jobba hemifrån, något som krockar med hela resonemanget med gemenskap.

SCB gjorde den första svenska undersökningen av distansarbete 1986, men nästa liknande undersökning kom inte förrän 1995, nästan tio år senare. 1995 arbetade 18 % av alla Sveriges sysselsatta på distans, motsvarande siffra 1986 var 14 %. Under samma tid ökade distansarbetstiden från 1,2 till 1,5 dagar per vecka, alltså 25 %. En stor skillnad fanns i användandet av persondatorer: 1986 använde 6–7 % dator i sitt distansarbete, 1995 gjorde över hälften det.

Om vi hoppar fram tio år till i tiden, till 2005, jobbar totalt 40 % av Sveriges arbetskraft på distans. Ytterligare tio år senare, 2015, jobbar 51 % på distans. Det har alltså hela tiden ökat, men efter den stora ökningen på 22 procentenheter mellan 1995 och 2005 har ökningstakten gått ner till hälften: 11 procentenheter mellan 2005 och 2015. En anledning till den minskade ökningstakten kan vara de flesta som kan och vill distansarbeta började göra det redan under sent 90-tal och tidigt 00-tal.

En annan del-anledning skulle kunna vara det sociala. Distansarbete är bra på många sätt. Enligt en metastudie som sammanställde resultat från 46 studier om distansarbete tycker distansarbetare att de har mer självbestämmande, vilket de förstås gillar, och det är mindre troligt att de kommer att vilja byta jobb. Baksidan är det sociala.

Känslan att allt fler vill jobba på distans är alltså inte riktigt sann. Och förmodligen kanske vi till och med kan se en vändande trend där fler och fler väljer att jobba från arbetsplatsen trots att teknologin i funktionell mening gör den oviktig.

Metastudien delade in distansarbetarna i hem-centrerade och jobb-centrerade. Som man kan gissa sig till på namnet så är de hem-centrerade de som jobbar mer än halva arbetsveckan på distans (ofta hemma), och de jobb-centrerade de som tillbringar mer än halva arbetsveckan på den ordinarie arbetsplatsen.

För de jobb-centrerade fungerade det sociala bra, men de hem-centrerade fick sämre relationer till sina medarbetare. Kanske är det här en del av anledningen till att inte fler är sugna på att distansarbeta: man är rädd för att tappa gemenskapen, för att inte vara en i gänget.

Rädslan för att inte vara en i gänget är bara delvis befogad, enligt resultaten av metastudien: så länge du tillbringar åtminstone hälften av tiden på din normala arbetsplats kommer du inte bli utanför. Kanske är medvetenheten om det här för låg. Kanske finns det personer som väljer att inte distansarbeta alls av rädsla för de sociala konsekvenserna, trots att det förmodligen skulle fungera alldeles utmärkt.

Digitaliseringen har alltså gjort det smidigt att arbeta hemifrån. Paradoxalt nog blir det dock viktigare och viktigare att ha en arbetsplats att gå till med en stark känsla av gemenskap.

Att gemenskapen är viktigare än någonsin är någonting företagen nu måste agera på om de vill knyta till sig och behålla talanger. De som söker jobb i dag kan dessutom enklare än någonsin få en känsla för gemenskapen och kulturen hos blivande arbetsgivare genom sociala nätverk, något som Josh Bersin skriver mer om i en artikel på Forbes.
Josh menar att jobbsökaren i dag har mer makt än någonsin tack vare sociala nätverk och den transparens de både skapar och kräver. Vem som helst kan titta in på din arbetsplats och få en känsla av kulturen genom sajter som Linkedin, Glassdoor och Indeed.

En studie från Deloitte styrker vikten av arbetsplatskultur. Studien visar att företagsledare rankar kulturen, förmågan att engagera och förmågan att hålla kvar anställda som de tre största utmaningarna kopplade till rekrytering.


En andra familj

Företagen måste alltså bygga och visa upp en kultur som andas gemenskap för att locka till sig marknadens största talanger. Glöm då för allt i världen klassiska värden som status och pengar. De väger inte lika tungt längre men har stått i centrum så länge att de gärna fortsätter göra det av bara farten.

Tänk såhär istället: vad är kultur och gemenskap egentligen? Jo, ett skydd mot kaos. Ett skydd mot kaoset som det innebär att vara människa. Och om nu en företagskultur ska fungera som skydd mot kaos är det tvärt emot mångas intuition inte i första hand öppna ytor eller friheten att kunna jobba på distans som fungerar; tvärt om är det snarare strukturer, normer, regler och ordning som gäller. Alla blomstrande kulturer genom alla tider har blomstrat just på grund av sina normer, regler och system, inte på grund av avsaknaden av dem.

En intressant lek som du skulle kunna göra om du vill bygga en stark kultur som andas gemenskap på ditt företag är att tänka att du kan ge folk en andra familj. Hur skulle din arbetsplatskultur kunna översätta familjens regler och roller?

Hoppas du gillar du våra artiklar! Fyll i din e-post i rutan nedan så skickar vi dem direkt till din inkorg så fort vi publicerat ett nytt inlägg.

Per Lundgren

Här är en text som försöker göra Per rättvisa. Per tänker på, läser om och jobbar för att digitala lösningar ska komma alla till nytta. Han är norrlandsambassadör och en insatt kundupplevelse-tänkare.

Fyll i din e-postadress så notifierar vi dig när en ny artikel publiceras

Nästa inlägg

/

Publicerat i Kundupplevelse

CX-tänkare del 1 – Anna Stolt om kundupplevelsen & betalningens roll

Det här är del 1 av Billograms intervjuserie där vi pratar med några av landets mest erfarna kundupplevelse-tänkare. Hur tänker och jobbar de bästa med kundcentrerad förändring i dag? Hur ser de på betalningens roll i kundupplevelsen?När svenska apoteksmonopolet...

De 4 fällorna som grusar flest CX-satsningar - del 2/2

Varför är det så svårt att lyckas med sina customer experience-satsningar? Varför uteblir resultaten ni väntar er? Vi har pratat med experterna, vänt ut och in på rapporter – och hittat de 4 fällor som grusar flest satsningar. (Del 2/2)...

De 4 fällorna som grusar flest CX-satsningar - del 1/2

Varför är det så svårt att lyckas med sina customer experience-satsningar? Varför uteblir resultaten ni väntar er? Vi har pratat med experterna, vänt ut och in på rapporter – och hittat de 4 fällor som grusar flest satsningar.  (Del 1/2)...

McKinseys studie gör kundupplevelsen svår att ignorera

Traditionella, forskningsbaserade bevis har saknats i resonemanget om varför företag ska satsa på kundupplevelsen. Först nu har det kommit en studie med tillräcklig tyngd som bevisar länken mellan de initiativ som sätter kunden i centrum och lönsamhet.Vi har länge...